RAID (Redundant Array of Independent Disks) är en teknologi för datalagring som tillåter flera hårddiskar att kombineras till ett enda lagringsutrymme. Det finns olika typer av RAID, varav alla ger olika nivåer av prestanda, lagringskapacitet och tillförlitlighet.
Denna artikel tillhandahåller en kortfattad översikt över RAID-typer som stöds av DiskStation, inklusive krav för implementering såväl som för- och nackdelar.
Denna tabell tillhandahåller en kortfattad översikt över olika RAID-typer som har stöd av DiskStation, inklusive lagringskapacitet, minsta antal hårddiskar som krävs för RAID-typen och det antal fel på hårdiskar som tolereras innan det uppstår dataförlust.
| Volymtyp | Antal HDD | Tolererbart antal fel på hårddisk | Beskrivning | Volymkapacitet |
|---|---|---|---|---|
| SHR | 1 | 0 |
|
1 x (hårddiskstorlek) |
| 2-3 | 1 | Optimerat av systemet. | ||
| ≧4 | 1-2 | |||
| Basic | 1 | 0 |
|
1 x (hårddiskstorlek) |
| JBOD | ≧2 | 0 |
|
Summan av alla hårddiskstorlekar |
| RAID 0 | ≧2 | 0 |
|
Summan av alla hårddiskstorlekar |
| RAID 1 | 2 | 1 |
|
Minsta hårddiskstorlek |
| 3 | 2 | |||
| 4 | 3 | |||
| RAID 5 | ≧3 | 1 |
|
(N – 1) x (minsta hårddiskstorlek) |
| RAID 6 | ≧4 | 2 |
|
(N – 2) x (minsta hårddiskstorlek) |
| RAID 10 | ≧4 (jämnt nummer) |
Hälften av den totala hårddisken |
|
(N / 2) x (minsta hårddiskstorlek) |
Synology Hybrid RAID (SHR) är ett automatiserat hanteringssystem för RAID, utformat för att förenkla lagringshantering och tillgodose behoven hos nya användare som är obekanta med RAID-typer.
SHR kan kombinera hårddiskar i olika storlekar för att skapa en lagringsvolym med optimerad kapacitet och prestanda, vilket förspiller mindre hårddiskutrymme och tillhandahåller en mer flexibel lagringslösning. När tillräckligt med hårddiskar är inkluderade medger SHR redundans för 1 eller 2 diskar - vilket betyder att Volymen SHR kan klara av fel på upp till en eller två hårddiskar utan att det uppstår dataförlust.
RAID 0 kombinerar två eller fler hårdiskar för att öka prestandan och kapaciteten, men tillhandahåller ingen feltolerans. Ett fel på en enda hårddisk kommer att resultera i förlust av all data i denna array. RAID 0 är användbar för icke-kritiska system där en balans för högt pris/prestanda krävs.
RAID 1 är oftast implementerad med två hårddiskar. Data på hårddiskarna speglas och tillhandahåller feltolerans i händelse av fel på hårddisk. Läsprestanda ökas medan skrivprestanda är likadan som för en enkel hårddisk. Ett fel på en enda hårdisk kan tålas utan dataförlust. RAID 1 används ofta när det är viktigt med feltolerans, medan utrymme och prestanda inte är kritiska krav.
RAID 5 tillhandahåller feltolerans och ökad läsprestanda. Ett minimum om tre hårddiskar krävs. RAID 5 kan tåla förlusten av en enda hårddisk. I händelse av fel på hårddisk rekonstrueras data på den felaktiga hårddisken från paritet stripad över de kvarvarande hårddiskarna. Som ett resultat påverkas både läs- och skrivprestanda betydligt när en RAID 5-array är i läget trasig. RAID 5 är idealiskt när utrymme och kostnad är mer viktigt än prestanda.
RAID 6 är liknande RAID 5 förutom att det tillhandahåller ett till lager av striping och kan tåla fel på två hårddiskar. Ett minimum om fyra hårddiskar krävs. Prestandan för RAID 6 är lägre än för RAID 5, beroende på denna ytterligare feltolerans. RAID 6 blir attraktivt när utrymme och kostnad är viktigt och förmåga att tåla fel på flertalet hårddiskar krävs.
RAID 10 kombinerar fördelarna från RAID 1 och RAID 0. Läs- och skrivprestanda är ökad, men bara hälften av det totala utrymmet är tillgängligt för datalagring. Fyra eller fler hårddiskar krävs och gör kostnaden relativ hög men prestandan är utmärkt och på samma gång tillhandahålls feltolerans. Faktum är att RAID 10 kan tåla fel på flera hårddiskar -- förutsatt att felen inte är inom samma undergrupp. RAID 10 är idealiskt för applikationen med höga krav på indata/utdata, såsom databasservrar.